The Power of polite society (The Power of Character III)

Om den föregående delen av Tjeder bok i stort handlar om sådant som är håller sig relativt stabilt över perionde så handlar denna om motsättningar.

En av de viktigare förändringarna som sker är att synen på den kristna etiken förändras. Vad som sker är att en fatalistisk fromhet, där det manliga idealet bestod i att uthärda, byttes mot en annan. Det som kom att ersätta detta ideal betonar istället den av gud givna fria viljan som skulle användas till att, som Tjeder säger, kasta av oket som mannen själv lagt på sig genom sin sysslolöshet.

Om man tar en brutal idéhistorisk genväg kan man också hävda att förknippad med den kristna etiken är också nyttoidealet. Mannen skulle agera, inte med sitt eget bästa för ögonen, utan för samhällets (nationens). Altruismen var en av maskulinitetens fundamenta. Detta kunde uppnås på två olika sätt. Det ena (1) kom ur den ekonomiska liberalismen - egenyttan främjar allas bästa. Det andra sättet (2) var att aktivt sträva efter att tjäna samhället (nationen). Nyckelorden för mannen kan sägas vara aktivitet, nytta och patriotism.

En annan föränderlig aspekt av det maskulina idealet var förhållandet till vad man kan kalla "polite society". I början av perdioden var artighet, fint manér - allt sådant vi idag ser som feminiserande - en legitim väg mot makt. Att kunna föra sig artigt (i vid bemärkelse) ansågs vara en väg till makten vid sidan av karaktären. Tjeder kallar denna man "The man of the world" och skall inte sammanblandas med Dandyn.

Förhållandet mellan inre egenskaper, yta, kropp och manlighet är komplicerat. Att sysselsätta sin tankar med utseende och yta var inte förenligt med att ha god karaktär - god karaktär var ju något man med hård självtukt mejslade fram. Ändå var utseendet viktigt. Ytan var en spegelbild av det inre. Göticismens krigarideal och Linggymnastikens muskulösa kroppar bekräftar detta.

Även om jag har mycket kvar i detta avsnitt känner jag redan nu att en användning av Anita Göranssons Mening, Makt och Materialitet skull kunna vara tillämpbar i det här läget. Tidigt i perioden, kan jag tänka mig, finns två centrifugerande krafter. En för ut mot den gamla aristokratin och de karriärsvägar som var förknippad med den. Den andra, som växer i kraft under 1800-talet för att slutligen helt ta över, är den affärsmansbetonade stilen som såg ner på "polite society".

Det skall bli intressant att se hur detta utvecklar sig längre fram.